Arbetet undersöker vilken militÀr nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jÀmförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet Àr en fjÀrrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna; verkan, uthÄllighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger vÀljer att anvÀnda sig av nÀr de arbetar med den tidiga lÀsinlÀrningen. Jag har velat ta reda pÄ om pedagoger vÀljer att kombinera tvÄ skilda metoder sÄsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill fÄ en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser pÄ sina egna lÀsinlÀrningsmetoder.

VÀssarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och frÄn VÀssarö, med vanlig diesel som brÀnsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa brÀnslen som skulle kunna anvÀndas i VÀssarös fartyg. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀssarös rederi kan byta till ett brÀnsle som har mindre pÄverkan pÄ miljön. Information har sammanstÀllts om flera brÀnsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, brÀnsleleverantörer och ett skÀrgÄrdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tÀnkbart alternativt brÀnsle Àr syntetisk diesel och det brÀnslet skulle ej krÀva modifieringar av motor eller brÀnslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner.

I en studie som kan vara den första i Sverige i sitt slag har vuxna testpersoner med och utan synnedsÀttning fÄtt lyssna till texter som lÀsts upp med antingen unit selection-syntesen Folke eller en mÀnsklig röst. Genom förstÄelsefrÄgor till varje text har det undersökts om en syntetisk upplÀsning av sammanhÀngande text ger en sÀmre förstÄelse Àn en mÀnsklig upplÀsning. Genom testet har ocksÄ faktorer som anstrÀngning samt korrelation med lÀngd, svÄrighetsgrad och vana av syntetiskt tal undersökts. Testet visar att för relativt enkla texter som inte Àr lÀngre Àn ca 700 ord eller inte har en upplÀsningstid pÄ mer Àn ca fem minuter sÄ ger en syntetisk upplÀsning inte nÄgon pÄvisbar försÀmring i förstÄelse. Resultat och analys visar dock att det vid lÀngre texter Àn sÄ kan finnas en skillnad i förstÄelse mellan de tvÄ upplÀsningssÀtten samt att det kan finnas en korrelation med textens lÀngd och svÄrighetsgrad.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med lÀsinlÀrning i Ärskurs 1, pÄ vilka grunder de vÀljer metod för lÀsinlÀrning och hur lÀrarna resonerar kring lÀromedel, höglÀsning samt hur de skapar lÀsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i Ärskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna anser att man mÄste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bÀsta lÀsinlÀrningen. Tre lÀrare utgÄr frÄn specifika metoder och arbetssÀtt vilka Àr Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssÀtt med laborativt material. Resterande har inte nÄgon utarbetad pedagogik i sin undervisning. HöglÀsning förekommer hos samtliga lÀrare dÀr syftet Àr att vÀcka lÀsintresse.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande lÀs-och skrivinlÀrning gÄr till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta Àr pÄ grund av att mycket av den litteratur vi lÀst om, inom detta omrÄde, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen anvÀnder en lÀrare sig antingen av en syntetisk metod, sÄ kallad traditionell metod dÀr man börjar med delar för att gÄ vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod dÀr man gÄr frÄn helheten till delarna. Detta hade vi svÄrt att tro pÄ, mycket pÄ grund av att under vÄr VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lÀrare blandar dessa metoder under inledande lÀs-och skrivinlÀrning. För att vi skulle kunna fÄ en inblick i vad som Àr syntetisk- eller analytisk metod har vi lÀst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Denna undersökning handlar om fem lÀrares inledande undervisning i lÀsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka metodval som lÀrarna gjort och hur de gÄtt tillvÀga i sin lÀs- och skrivundervisning i Ärskurs ett. LÀrare kan antingen vÀlja att anvÀnda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan ocksÄ anvÀnda en kombination av de tvÄ, en sÄ kallad interaktiv metod. Avsikten har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur lÀrarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Författarna finner genom anvÀnd metod stöd för att ur ett konsumentperspektiv sÄ kostar garantifonder Àn motsvarande syntetisk portfölj med motsvarande risknivÄ. Dessutom framkommer det att fondinformationen i mÄnga fall inte Àr tillfredstÀllande. Fonderna presterar sÀmre jÀmfört med de syntetiska portföljerna..

De senaste Ären har stort fokus legat pÄ att tillverkning ska ske pÄ ett etiskt och ekologiskt riktigt sÀtt inom olika handelsomrÄden och hÄrdare krav stÀlls nu Àven pÄ skoindustrin. Hela lÀderproduktionen innebÀr en hög vattenförbrukning samt en hög anvÀndning av kemikalier. LÀderproduktionen Àr den industri med högst koncentration av farliga Àmnen per tillverkad enhet. Rapporten behandlar och beskriver ovanlÀder till skinnskor och jÀmför de tre garvningsmetoderna kromgarvning, vegetabilisk garvning och syntetisk garvning för dess olika egenskaper samt miljö- och hÀlsopÄverkan. Rapporten skrivs pÄ begÀran av NilsonGroup som vill fÄ ökad kunskap och förstÄelse för lÀdertillverkningen, dess miljöpÄverkan samt egenskapsskillnader mellan de valda garvningsmetoderna.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anstÀllda finns en som avviker frÄn de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig frÄn de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren nÄgon rÀtt att förvÀrva aktier utan endast ger en rÀtt till en kontant slutreglering vid en bestÀmd framtida tidpunkt. Skatteregler som gÀller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda beskattningskonsekvenserna för sÄvÀl företaget som den anstÀllde.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur tvÄ olika lÀrare pÄ tvÄ olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de bÄda klasserna har olika sprÄklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstasprÄk medan nÀstan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andrasprÄk. Syftet med vÄrt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt lÀsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt pÄ tvÄ helt olika skolor med hjÀlp av observationer och intervjuer.